Naken, javist!

Ni kanske undrar vad som hände med den där fotograferingen jag tjatat en massa om. Ni kanske tror att de blev så dåliga bilder att jag inte vill tala om ämnet. Men där har ni fel, det gick faktist bra och några fina bilder blev det. Men det var inte alls som jag hade förväntat mig, man ser framför sig ur man står och poserar och åmar sig framför kameran precis som brudarna i top model. tänk vad hjärnan kan spela en ett spratt! antar att det var önsketänkande från min sida men eftersom jag inte är någon modell så är det svårt att bete sig som en.
Det var riktigt läskigt att ställa sig på den vita bakgrunden med massa lampor och blixtrar riktade emot en och sen någon med en kamera i högsta hugg redo att ta fabulus bilder och väntar på att man ska komma på någon snygg pose. Hahhaah men så blev det icke, jag ställde mig där och hade ingen aning om vad ja skulle göra, amn ställer sig lite fånigt med händerna i sidan och försöker få till ett hyffsat ansiktsutryck. Jag kände mig så frukansvärt fånig, det var inte alls jag att stå där i centrum och föröska se snygg ut. Kan tala om att ännu värre blev det när jag klädde av mig alla kläder och stog där alldeles sårbar och utsatt för dömmande tankar. Men jag körde på jag hade bestämt mig för att få iaf en fin bild på mig själv. Får man lite tid så kan man komma in i det lite iaf och de var riktigt roligt, det måste ha varit en riktig syn när jag ålade runt där på golvet aldeles naken för att föröska hitta en ställning som inte visade allt för mycket av min nakenhet.

Får ni chans att göra en riktig fotografering så tycker jag att ni borde ta den, det är riktigt kul och lyckas man få bara en fin bild så är det värt det att känna sig urfånig där framför kameran.

Igår så förde Caroline över alla bilderna så jag fick sitta och gå igenom dom i lugn och ro. de flästa bilderna blev exakt motsatt effekt än de jag var ute efter. Man kunde se både hängtuttarna, bullmagen, rynkorna i pannan osv. Dom bilderna ick en att tänka att vad sjutton, hur kan jag gå runt sådär! Nått måste göras, få brösten att sitta där dom ska och fettet på magen flyttar jag mer än gärna ner till rumpan.

Men sen så kommer man fram till en riktigt fin bild och då blir jag aldeles varm inombords, tänk att det där är jag. Iluna som levt i hela 27år, fött tre barn, inte skött om min kropp speciellt mycket. tänk jag är ändå rätt så snygg ändå, varför ska jag klaga hela tiden för? Varöfr ska jag klanka ner på mig själv istället för att se mig i spegeln och bara älska det jag ser? Det är ett av mina stora mål i livet att älska det jag ser när jag kollar mig i spegeln!



Kommentarer
Postat av: amanda

förstår inte vad du pratar om?? skulle dö för o se ut som du eftetr 3 barn!! du e supervacker! fina bilder!

2012-05-25 @ 19:33:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0